Utan en enda kvadratmillimeter latex

Jag befann mig i lördags för en kort stund på Stockholms centralstation då det pendeltåg jag skulle färdas med avgick därifrån. Redan vid uppgången från T-Centralen märkte jag att något inte var som vanligt. Det märktes ännu mer i tunneln till centralstationen och inne på densamma - det tycktes vara ett lite annorlunda klientel än normalt som befann sig där. Jag kom snart på vad det var som låg bakom detta:

Prideparaden.

Ett spektakel där, så vitt jag har förstått, "HBT-personer" visar upp att de är precis som vilka andra människor som helst genom att tåga omkring i Stockholm iförda diverse bisarra utstyrslar, ivrigt påhejade av etablissemanget. Jag får inte ihop det. Visst, folk får väl klä sig och se ut hur de vill och dessutom ligga med vem de vill, men ingen ska intala mig att det är "normalt" att som kille strutta runt iklädd smaklösa kvinnokläder eller läderoverall, oavsett hur "HBT" man har fått för sig att man är.

Jag är möjligen en bakåtsträvande tråkmåns (man är ofta det, alternativt "homofob", om man inte förstår sig på nutida fenomen som detta) som inte riktigt förmår uppskatta detta jippo. Det kändes hursomhelst skönt att kliva på pendeltåget och åka ut mot sina hemtrakter utan en enda kvadratmillimeter latex på kroppen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback