Wilmut & co

Dagens inlägg ska handla om maffian, men inte vilken maffia som helst utan barnvagnsmaffian!

Först och främst: Barn är bra. Åtminstone en del av dem. Jag själv var t.ex. väldigt bra när jag var barn. Betydligt bättre än nu när jag bara är en bitter stackare som beklagar mig i en fjantig blogg på det fjantiga Internet. Lägg därtill det faktum att om folk inte skaffade barn skulle mänskligheten inte fortleva så särdeles länge till. Det är alltså inte barnen som sådana jag vänder mig mot.


Men.


Barn kräver vagnar! Det är inget fel i det heller. Däremot, och här brister det enligt min erfarenhet hos alltför många mammor (ja, det är främst mammor även om pappor är skyldiga i enstaka fall) tar barnvagnar plats. Ofta ganska stor plats. Detta hindrar dock inte grupper av mammalediga barnvagnschaufförer att gladeligen gå flera i bredd på ett redan dessförinnan smalt område avsett för fotgängare. Ofta får man göra en lov ner från trottoaren för att komma förbi. Smådrygt. Gå på led i stället.


Ibland, framför allt på ställen såsom caféer och restauranger, måste barnvagnarna parkeras. På större ställen är detta inget problem; alltid kan man få in vagnen mellan två bord eller lite undangömt vid en vägg eller i något hörn där den inte stör någon. Men många caféer är ganska små. Då förekommer det att folk anser sig ha rätt att parkera sina barnvagnar var som helst. Att de helt uppenbart står i vägen för såväl övriga kunder som serveringspersonal och annat (barn)löst folk får man helt enkelt ha överseende med, eller?


Nä, jag är helt enkelt så fräck att jag hävdar att om man inte får plats med sin barnvagn får man helt enkelt gå till något annat ställe och käka GI-sallad och dricka GI-latte med minimjölk med sina väninnor. Imponerande det där med väninnorna förresten; ingår sådana kvinnor i någon sorts pakter där regeln är att alla ska föda barn exakt samtidigt? Eller är det så att barnen kommer först och sedan vänskapen som en följd därav?


Jag ser för övrigt fram emot den dag då jag själv har barn. Hoppas det då är lika inne med namnskyltar på barnvagnarna som det är nu. Mitt barn ska inte heta Wilmut. Däremot ska jag fan ha en Wilmut-skylt på barnvagnen bara för att se folks "vad är det för fel på den där människan?"-blickar.


Wilmut!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback