Fem framstående svenska idrottspersonligheter
De fem mest framstående svenska idrottspersonligheterna, Klas-Kristian Edition.
5. Johnny Ekström
"Johnny Bråttom", tidigare svensk landslagsanfallare i fotboll, verkar vara en skön typ. Han kunde till exempel ladda upp inför en match med att - låsa in sig på muggen och skita och samtidigt läsa Kalle Anka. Lite annorlunda mot dagens stjärnor som innan match smetar in sig med hårprodukter till ett värde av hela Rumäniens BNP, drar på sig ett jättejättetunt pannband och sedan går ut och spottar på Christian Poulsen. Jag vet definitivt vilken av dessa uppladdningsmetoder som känns manligast.
Ekströms största ögonblick: Johnny lär vid ett tillfälle ha beställt en köttbit på en restaurang och på frågan om han ville ha den "medium" svarat: "Nej tack, jag tar en large."
4. Lars Lagerbäck
Få svenska idrottsledare i modern tid har fått så mycket skit som Lasse Lagerbäck. Sverige spelar tråkigt, vi är förutsägbara och landslaget föryngras banne mig faan aldrig. Det stannar dessutom inte där; Lagerbäck har fått ovett för sitt sätt att klä sig, att han är för tråkig i intervjuer och att han helt enkelt är omodern hela han. Vad sådana saker spelar för roll är höljt i dunkel åtminstone för mig. Att svensk landslagsfotboll under Lagerbäck hållit en genomgående högre nivå än någonsin tidigare skiter man i. Tar vi bara in en förbundskapten som låter talangfulla 19-åringar "fostras" i landslaget och som coachar iklädd Armani tar vi VM-guld 2010, eller?
Lagerbäcks största ögonblick: Läs detta
3. Wolfgang Pichler
Tysk halvgalen skidskyttetränare som tagit sig an det svenska landslaget och gjort det väldigt mycket bättre än tidigare. När Pichler kommer igång både låter han och ser ut som om han inte riktigt har alla hajar i oceanen. Samtidigt har han en helt annan sida. Minns till exempel hur rörd han var när han på en idrottsgala för några år sedan hyllades för sin gärning och dess betydelse för svenskt skidskytte (en alldeles utomordentlig TV-sport för övrigt).
Pichlers största ögonblick: Efter en silvermedalj i ett VM häromåret (vem som tog den minns jag inte men det kan ha varit Anna Carin Olofsson) ombads Pichler uttala sig för SVT. På sin omisskännliga engelska med tysk brytning sade han: "Tell zem, zat we are not norwegians! Tonight we drink, and celebrate!". Man hade gärna tagit en öl eller tre och snackat skidskytte med tulltjänstemannen från Ruhpolding den kvällen.
2. Peter Antoine
Tysken som gjort legendariska insatser som expertkommentator i diverse TV-kanaler och som först dök upp i det svenska medvetandet efter ett inslag i Sportspegeln under tiden då Antoine tränade fotbollslaget Assyriska. En välgödd sjövild tysk med en vokabulär precis som sitt utseende kan man inte annat än se upp till.
Antoines största ögonblick: Det finns två. Ett var när han inför någon idrottsgala tillfrågades vem som skulle tilldelas utmärkelsen som "Årets svenska idrottare". Andra hade nämnt Carolina Klüft och Christian Olsson, någon sa kanske Anja Pärson. Antoine tittade in i kameran och sa med gravallvarlig röst ett enda ord: "Antoine". Ett annat stort Antoine-ögonblick är när han i egenskap av expertkommentator under en bundesligamatch som kan ha spelats mellan Bayern München och Eintracht Frankfurt fällde följande yttrande: "Nu måste de (Frankfurt, reds anm) flytta upp spelet, annars kommer det (sic) gå åt helvete!". Briljant.
1. André Pops
Studioankare för SVT-sporten. En man med ett sådant namn och ett sådant engagemang vid 1-0-målet måste helt enkelt stå överst (eller ja, egentligen underst men ni fattar vad jag menar) på den här listan. Han kallas dessutom "Popsen". "Popsen"!
"Popsens" största ögonblick: Ordvitsen under friidrotts-VM i Helsingfors 2005 när Bahamas' Tonique Williams-Darling tog guld på damernas 400 meter och "Popsen" inleder sin segerintervju med orden "Congratulations Darling!". Darlings reaktion var den enda orimliga - total iskyla och en min som skvallrade om att hon inte uppskattade ordvitsen från Pops. Min Pops!
Precis utanför listan: Björn Ferry, Krister Strömborn, Stefan Holm, Peppe Eng
Inte ens nära: AIK:s fotbollssektion, Alx Danielsson, någon jävla travhäst, Peter Sommarér
Det här var sista gången jag läser din blogg. Peter Sommarér har alltid varit och kommer alltid att vara nummer 1. Pops kan kasta sig i väggen!