Sillpizza

Mitt senaste inlägg handlade om folk. Det ska det göra här också men nu tänkte jag försöka se saken i ett annat ljus, nämligen kappvändarljuset.

Vi börjar från början: En 31-årig kvinna har skrivit ett öppet brev där hon begär att hennes livsuppehållande behandling ska avslutas. Hon lider av en sjukdom som gradvis bryter ner henne och som nu är i ett sådant skede att hon är sängbunden dygnet runt och inte ens kan andas själv, så visst kan man förstå hennes synpunkt. Om jag var i det skicket och visste att jag inte skulle kunna bli bättre skulle jag nog också vilja få ett slut på skiten så snabbt som möjligt.

Men.

Med detta som utgångspunkt har en debatt om huruvida aktiv dödshjälp ska vara tillåten i Sverige blossat upp. På uppdrag av Aftonbladet (ja, just det) har Sifo gjort en undersökning om hur folk ställer sig till detta - och svaret är att nästan nio av tio svenskar (87 procent) tydligen är för aktiv dödshjälp.

Nu kan kvinnan detta från början handlade om faktiskt prata, det vill säga kommunicera med omvärlden, så hon kan ändå göra sin egen röst hörd. Men om man inte kan det då, vilket mycket väl kan vara fallet hos någon som är dödssjuk? Ska någon, oavsett hur välment det är, kunna påstå att "om han kunde skulle han be oss stänga av respiratorn" och med läkares hjälp ta livet av en människa utan att denne kunnat säga sitt? Ja, om knappt nio av tio dåligt pålästa svenskar får som de vill.

Jag säger inte att aktiv dödshjälp inte under några omständigheter bör tillåtas. Det jag säger är att man nog bör tänka några varv utöver att en stackars kvinna skrivit ett brev om sin situation.

Vidare utgår jag ifrån att ingen av de här 87 procenten ingår i det jag helt sonika väljer att kalla integritetsmaffian. Ni vet de där som tycker övervakningskameror är ett jävla ofog, att FRA-lagen är värre än apartheidlagarna i Sydafrika under andra halvan av 1900-talet, att DNA-register är detsamma som att "se alla som potentiella brottslingar" och som gör en stor grej av att alltid betala kontant och inte skaffa Ica-kort eftersom de "inte vill att någon ska veta vad de handlar". Som om allt är en enda stor konspiration mot just dem.

Dödshjälpfrågan, hävdar jag, är verkligen något som, om det inte tänks igenom ordentligt (och kanske inte ens då), har potential att slå fel. Ska man över någons huvud kunna bestämma över hans/hennes liv? Där någonstans skulle till och med jag kunna påstå att man kan börja prata om integritetskränkning.

Som sagt, jag utgår ifrån att integritetsmaffian är mot aktiv dödshjälp i alla dess former. Dock tror jag att andelen som i någon form nojar över "övervakningssamhället" är större än 13 procent av befolkningen - och om det är så finner jag inga ord för hyckleriet.