Nummerplåtsnörderi på hög nivå

Jag har en lite annorlunda, vissa skulle nog kalla den kufisk, fascination här i livet. Jag har så länge jag kan minnas varit fascinerad av registreringsskyltar. Det är möjligt att detta går att härleda till min bilsemesteruppväxt. Från det att jag var ett litet skrikigt jävla spädbarn till det år jag fyllde 16 åkte vi, i princip undantagslöst, på månadslånga bilsemestrar varje sommar. Av familjeskäl tillbringades dessa ofta i Tyskland.


Att bila i Tyskland är betydligt roligare än att bila i Sverige. Fri fart på Autobahn är ju jävligt häftigt för en tolvåring utan livserfarenhet bara det. När farsan pressade upp vår röda Saab 900 S i hastigheter strax över 190 kände man att man var på semester. När man i samma stund kördes om av en fläskig Audi, framförd i närmare 250 km/h av en herre från München, kände man att man fortfarande var på semester.


Nu till kärnan i mitt resonemang. Ni kanske undrar hur jag vet att Audin kom just från München. Jo, bilens registreringsskylt inleddes med bokstaven M vilket står för just München. I Tyskland finns strax över 400 motsvarigheter till det vi här i Sverige omnämner som kommuner, alla med sina egna bokstavskoder. München har M, Berlin har B, min mors födelsestad Wolfsburg har WOB och Freiberg, en oansenlig stad i delstaten Sachsen, har FG. Och så vidare.


Jag har alltid haft ett detaljminne man nog kan kalla abnormt. Jag hade vid sex års ålder lärt mig alla världens huvudstäder utantill och något år senare råkade jag lära mig de tyska kommunkoderna under en tidig bilsemester. Såg jag en tysk bil visste jag undantagslöst varifrån den kom. När Väst- och Östtyskland enades blev det en (ganska enkel) utmaning att lära mig alla nya kombinationer som användes i gamla DDR. Jag var tio år gammal och ett levande uppslagsverk i tyska kommunkoder, något som förmodligen gjorde mig på gränsen till outhärdligt lillgammal.


Att se varifrån en bil kom, vilket antingen gjordes med hjälp av de nyss nämnda koderna eller i de fall bilen var utländsk med hjälp av de ovala nationalitetsmärkena (vars nationsbeteckningar jag också lärde mig lite för snabbt), tillförde något till våra bilresor, oklart exakt vad. Jag tyckte då och tycker nu att det är roligt och jag fascineras av det.


Sverige suger på den fronten. Registreringsskyltarna med länsbokstäver avskaffades före min tid och jag förstår än idag inte varför. Det är omöjligt att veta varifrån PGP 132 kommer till exempel. Anonymt och tråkigt. Fick jag bestämma skulle jag införa kommunkoder på de svenska registreringsnumren här och nu. Det lär inte hända eftersom staten förmodligen har annat att lägga våra pengar på, men visst skulle det vara roligt?


Jag ska nog sammanställa en lista med förslag på koder. Sedan åker jag till Rosenbad och lämnar in den. Jag tar vägen via psykakuten förresten. Kanske kan de hjälpa mig finna mer normala intressen.


Nej förresten, jag vill fan inte ha någon hjälp. Jag är nummerplåtsnörd och stolt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback