Sillpizza

I dagens Metro har kolumnisten Fridah Jönsson skrivit en krönika i vilken hon ondgör sig över föräldrar som har det dåliga omdömet att på julen konsumera alkohol. Inför barnen! Bakgrunden till detta är någon artikel som publicerades häromdagen och som gjorde gällande att "mer än vart fjärde barn" har känt obehag under julen på grund av att mamma och pappa druckit alkohol.

Det vore för det första intressant att se hur undersökningen såg ut. Vilka frågor ställdes? Jag litar nämligen inte speciellt mycket på Aftonbladets källor - de har mer än en gång visat att det här med validitet och reliabilitet är saker som det inte alltid behöver vara så noga med.

Hursomhelst. Fridah, metrokolumnisten ni vet, tycker att det här är ett jävla ofog. Själv är hon minsann helnykterist och om hon hade druckit hade hon minsann inte gjort det inför sina barn eftersom hon vet hur jobbigt det kan vara att umgås med onyktra människor.

Vänta nu här. Så bara för att man kanske vill ta en julöl, en snaps eller två eller något glas vin till julbordet så förväntas man bli så onykter att det besvärar omgivningen och sätter spår i barnen? Antingen är man helnykterist som Fridah eller också är man gravt alkoholiserad och bidrar till sin familjs förfall? Jag kan tycka att det hela, milt uttryckt, känns en smula onyanserat. Fridah är 17 år gammal, kanske kan det ursäkta hennes uppenbara brist på färgseende, men jag tror tyvärr att även många s.k. "vuxna" resonerar ungefär likadant.

Ja. Jag förnekar givetvis inte att det finns familjer där alkoholen är ett problem både för barn och föräldrar. Dock förstår jag inte riktigt vad den här "kampanjen" ska tjäna till för dem. Är man bara nykter över jul skonar man barnen och sen är det bara att dynga ner sig igen i mellandagarna? Inte särskilt troligt va? Nej, problemet i sådana familjer bör nog ses i ett större perspektiv än bara "förstör inte ungarnas jul nu Larryh, du vet ju hur mycket lilla Tindrah har sett fram emot det här".

Jag kommer själv från en familj där det kunde tas en snaps eller två till julbordet. Vidare har min far ett tämligen stort ölintresse (som jag senare skulle råka ärva) och har därför konsumerat en och annan behållare sådan dryck genom åren, även när jag var liten. Jag har dock aldrig känt mig illa till mods på grund av detta och jag kan inte tro att det satt några djupa spår i mig heller, men så var också den alkoholkonsumtion som förekom måttlig och några pruttfyllor kan jag överhuvudtaget inte komma ihåg att jag upplevde någon gång. Det var snarare lite högtidligt när farsan hällde upp julsnapsen - det hörde liksom till julen på samma sätt som Kalle Anka, revbensspjäll och julgranskulor. Någon koppling till påfrestande fylla gjorde i alla fall inte jag på den tiden. Jag blev nog mer i gasen av den hektoliter julmust jag intog i så fall.

Det är inte många veckor kvar tills jag blir far nu. Jag tänker givetvis inte bli aprak inför min son (hade inte tänkt bli det överhuvudtaget, det suger nämligen att vara bakfull) och riskera att skämma ut mig inför honom men jag tänker inte heller bli nykterist. Blir jag en dålig förälder nu? Vissa skribenter, debattörer, kolumnister och kommentarsskrivare vill uppenbarligen ha det dit och jag förstår det verkligen inteh.