Fjortisförlovningar?
Häromdagen var jag inne på ett diskussionsforum där jag råkade snubbla över ett inlägg skrivet av en 16-årig tjej. Det löd ungefär så här (stavfel etc är medvetna för att texten så mycket som möjligt ska efterlikna originalet):
Ja träffar ofta killar från nätet har varit förlovad med 2 av de men nu e ja singel.
Om man bortser från den brutala slakten av det svenska språket och den totala avsaknaden av skiljetecken tycker jag ändå att det här är skumt. Hon har alltså "nät-dejtat" en del och det är det väl inget fel med, men sen? 16 år gammal och redan hunnit med två förlovningar?
Jag inbillar mig efter att ha hört kompisar och kompisars småsyskon tjattra att förlovningar är oerhört inne nu. Det räcker inte med att vara tillsammans, man ska minsann förlova sig också bara för att visa hur stark kärleken verkligen är. Att förlovning egentligen innebär, eller åtminstone borde innebära, att man har planer på att gifta sig i framtiden spelar ingen roll. Att ha en bruten förlovning i bagaget är uppenbarligen någonting man skryter med.
Själv tycker jag det är patetiskt med dessa lättvindiga förlovningar som förmodligen får de inblandade att känna sig vuxna men som för en utomstående som jag själv enbart ter sig mycket barnsliga. När man knappt gått ut högstadiet är man inte mogen nog att ta den sortens beslut. I min värld betyder en förlovning mer än att man bara är tillsammans. Den betyder att man vill leva resten av sitt liv med personen man är förlovad med. Tonårsförälskelser tenderar att ebba ut snabbare än skratten efter ett Johannes Brost-skämt (undantag finns, det medges, men de är relativt få).
Man kan nog inte lagstifta mot skiten men om jag hade ett barn på 17 år eller mindre och han/hon skulle komma hem och stoltsera med att ha förlovat sig skulle jag bli förbannad.
Ja träffar ofta killar från nätet har varit förlovad med 2 av de men nu e ja singel.
Om man bortser från den brutala slakten av det svenska språket och den totala avsaknaden av skiljetecken tycker jag ändå att det här är skumt. Hon har alltså "nät-dejtat" en del och det är det väl inget fel med, men sen? 16 år gammal och redan hunnit med två förlovningar?
Jag inbillar mig efter att ha hört kompisar och kompisars småsyskon tjattra att förlovningar är oerhört inne nu. Det räcker inte med att vara tillsammans, man ska minsann förlova sig också bara för att visa hur stark kärleken verkligen är. Att förlovning egentligen innebär, eller åtminstone borde innebära, att man har planer på att gifta sig i framtiden spelar ingen roll. Att ha en bruten förlovning i bagaget är uppenbarligen någonting man skryter med.
Själv tycker jag det är patetiskt med dessa lättvindiga förlovningar som förmodligen får de inblandade att känna sig vuxna men som för en utomstående som jag själv enbart ter sig mycket barnsliga. När man knappt gått ut högstadiet är man inte mogen nog att ta den sortens beslut. I min värld betyder en förlovning mer än att man bara är tillsammans. Den betyder att man vill leva resten av sitt liv med personen man är förlovad med. Tonårsförälskelser tenderar att ebba ut snabbare än skratten efter ett Johannes Brost-skämt (undantag finns, det medges, men de är relativt få).
Man kan nog inte lagstifta mot skiten men om jag hade ett barn på 17 år eller mindre och han/hon skulle komma hem och stoltsera med att ha förlovat sig skulle jag bli förbannad.
Kommentarer
Trackback