Det är fan inte ens pojklagsmässigt
Jo. Alltså så här. Av olika skäl har jag inte kunnat/orkat uppdatera bloggen på ett tag men nu tänkte jag göra en insats för världsfreden och skriva ett inlägg igen. Som vanligt när jag inte har något speciellt ämne att raljera om lär det väl bli blandat skitsnack. Rock out with your cock out!
De svenska fotbollsdamerna åkte igår ur EM efter en katastrofal insats mot Norge - och jag bryr mig inte. Jag vet knappt vem Kosovare Asllani är mer än att hon var uttagen i nyss nämnda landslag och uppenbarligen på något sätt tillskansat sig epitetet "damfotbollens svar på Zlatan", precis som alla svenska fotbollsspelare med invandrarbakgrund som får någon form av genombrott. Om denna Asllani har det stått spaltmeter i tidningarna. "Mediebojkott", "ung och kaxig", "känner pressen", you name it. Jag skiter i hur politiskt inkorrekt det är men jag kan nästan garantera att ingen jävel egentligen bryr sig om damfotboll! Jag kollar på det som jag ser obskyra sporter i OS - det funkar kanske för stunden men jag känner inte att jag missar något egentligen om jag skulle ha något viktigare för mig. Jag skulle inte byta en svensk seger i VM-kvalet mot Ungern ikväll mot tio svenska dam-VM-guld om jag fick chansen.
Vad är då problemet? Friidrott, skidåkning och en mängd andra sporter blir ju precis lika spännande, intressanta och roliga att följa när det är damer som tävlar. Ja, de gör sämre resultat än herrarna men det spelar ju ingen som helst roll. Robert Kronberg skulle sopa banan med Susanna Kallur på 100 meter häck, ändå ser jag tio gånger hellre ett lopp med Sanna än ett lopp med Robban.
Jag har funderat på det där och det enda jag kommer på är att damfotbollen rent tekniskt och spelmässigt är så väldigt mycket sämre än herrfotbollen. Felpassen är fler, de okontrollerade luftpastejerna är fler och spelsinnet, det syntes igår, är inte alltid det man kan kräva av en landslagsspelare oavsett kön och idrott. Min sambo brukar påstå att om man vill göra mål i en damfotbollsmatch är det bara att slå en höjdboll eftersom målvakten inte når upp till ribban. Det ligger något i det också. Det är helt enkelt en undermålig produkt. Ja, kvinnor är fysiskt svagare än män men det borde väl inte hindra att man utvecklar fin spelförståelse och gott sinne för det taktiska? Att se det svenska spelet igår var bedrövligt. Underläge 0-3 och man måste satsa allt man har framåt - då slår någon ett hyfsat inlägg mot straffområdet och EN ENDA svensk spelare är där, omringad av norskor. En! Det borde ha varit sex-sju stycken, men nej. Man väljer att stå och titta på och hoppas att Victoria Sandell-Svensson ska göra mål (det var hon som trots allt sprang).
Det är inte landslagsmässigt. Det är fan inte ens pojklagsmässigt.
Ungern ikväll då. 1-0 på tilläggstid av Zlatan?
Det blev visst mest damfotboll här nu. Drar på semester i morgon (håll utkik efter mig i publiken på Malta-Sverige på onsdag) och kommer åter vad det lider.
Häpp!
De svenska fotbollsdamerna åkte igår ur EM efter en katastrofal insats mot Norge - och jag bryr mig inte. Jag vet knappt vem Kosovare Asllani är mer än att hon var uttagen i nyss nämnda landslag och uppenbarligen på något sätt tillskansat sig epitetet "damfotbollens svar på Zlatan", precis som alla svenska fotbollsspelare med invandrarbakgrund som får någon form av genombrott. Om denna Asllani har det stått spaltmeter i tidningarna. "Mediebojkott", "ung och kaxig", "känner pressen", you name it. Jag skiter i hur politiskt inkorrekt det är men jag kan nästan garantera att ingen jävel egentligen bryr sig om damfotboll! Jag kollar på det som jag ser obskyra sporter i OS - det funkar kanske för stunden men jag känner inte att jag missar något egentligen om jag skulle ha något viktigare för mig. Jag skulle inte byta en svensk seger i VM-kvalet mot Ungern ikväll mot tio svenska dam-VM-guld om jag fick chansen.
Vad är då problemet? Friidrott, skidåkning och en mängd andra sporter blir ju precis lika spännande, intressanta och roliga att följa när det är damer som tävlar. Ja, de gör sämre resultat än herrarna men det spelar ju ingen som helst roll. Robert Kronberg skulle sopa banan med Susanna Kallur på 100 meter häck, ändå ser jag tio gånger hellre ett lopp med Sanna än ett lopp med Robban.
Jag har funderat på det där och det enda jag kommer på är att damfotbollen rent tekniskt och spelmässigt är så väldigt mycket sämre än herrfotbollen. Felpassen är fler, de okontrollerade luftpastejerna är fler och spelsinnet, det syntes igår, är inte alltid det man kan kräva av en landslagsspelare oavsett kön och idrott. Min sambo brukar påstå att om man vill göra mål i en damfotbollsmatch är det bara att slå en höjdboll eftersom målvakten inte når upp till ribban. Det ligger något i det också. Det är helt enkelt en undermålig produkt. Ja, kvinnor är fysiskt svagare än män men det borde väl inte hindra att man utvecklar fin spelförståelse och gott sinne för det taktiska? Att se det svenska spelet igår var bedrövligt. Underläge 0-3 och man måste satsa allt man har framåt - då slår någon ett hyfsat inlägg mot straffområdet och EN ENDA svensk spelare är där, omringad av norskor. En! Det borde ha varit sex-sju stycken, men nej. Man väljer att stå och titta på och hoppas att Victoria Sandell-Svensson ska göra mål (det var hon som trots allt sprang).
Det är inte landslagsmässigt. Det är fan inte ens pojklagsmässigt.
Ungern ikväll då. 1-0 på tilläggstid av Zlatan?
Det blev visst mest damfotboll här nu. Drar på semester i morgon (håll utkik efter mig i publiken på Malta-Sverige på onsdag) och kommer åter vad det lider.
Häpp!
Kommentarer
Trackback