Kronmongon vs Kronfågel
Brukar du roa dig med att plantera glasbitar i kyckling som senare ska levereras ut i butiker? Eller sympatiserar du, eller kanske till och med bara en pytteliten del av dig, med de individer som placerat ut glasbitarna?
I så fall föraktar jag dig. Du är en jävla idiot och jag hoppas du aldrig får några barn då du helt klart tycks bära på en ofördelaktig genuppsättning. Skulle denna spridas vidare till kommande generationer vore det att likställa med att ta mänskligheten ett steg närmare total undergång. Vill du verkligen ha det på ditt samvete?
Ja just det, Kronfågel har drabbats av ännu fler glasincidenter. Därav denna lite ondsinta inledning.
Mig veterligen har ingen "tagit på sig ansvaret" för detta sabotage. Vi kan ju stanna där: "tagit på sig ansvaret". Vart hör man annars det uttrycket användas? Jo, efter terrorattacker och självmordsbombningar. Hizbollah gillar till exempel att "ta på sig ansvar" för attentat, detsamma gällde IRA på sin tid. Al-Qaida. The Judean People's Front. Organisationer med terroriststämplar.
I Sverige finns lyckligtvis inga religionsbetingade spänningar av den kaliber som föder terrorgrupper. Vad gör då de vilsna ungdomarna för att få utlopp för sina aggressioner? Vissa blir nazister och roar sig med att sparka på invandrare. Andra inbillar sig att de "är" den fotbollsklubb de stödjer och ser det som sin uppgift att spöa skiten ur likasinnade motståndarsupportrar utan att inse att i princip alla (även mer fredliga supportrar på den egna sidan) i grund och botten ser ner på dem (men av förståeliga skäl håller käften om det). Ytterligare några andra skaffar motorcyklar och skinnvästar och börjar senare "kriga" mot andra grupper motorcykelburna skinnvästfetischister.
Andra blir "aktivister". Visst låter det mycket bättre än "sabotörer"?
Det ligger nära till hands att tro att s.k. "djurrättsaktivister" (ni vet de där ljushuvudena som släpper ut minkar mot en säker död) ligger bakom dessa glasincidenter. De sitter där, ett gäng oduschade tjejer och killar med hög andel piercings, dreadlocks och/eller palestinasjalar, och är jättenöjda med sig själva. Förmodligen tycker de att de har bidragit till att "skapa debatt" och att "handling är bättre än ord". Någon av de manliga medlemmarna hade möjligen en tillstymmelse till stånd vid tillfället.
För ett par månader sedan såg jag på "Insider" med Robert Aschberg på TV3. I programmet granskades bl.a. djurrättsaktivister. I det fallet handlade det om en pälshandlare i Stockholm som vid upprepade tillfällen fått sin butik vandaliserad och dessutom fått hotbrev skickade till sig. Hotbrev hade också skickats till mannens döttrar.
En stackars tjej intervjuades i egenskap av medlem i en djurrättsaktivistgrupp. Hennes åsikt gick ungefär ut på att det var pälshandlarens fel att hans familj blev hotad eftersom han borde inse att det han livnär sig på får konsekvenser. Detta och flera andra liknande uttalanden gjorde att jag sedan det programmet tycker så gränslöst illa om djurrättsaktivister att det är rent ut sagt... gränslöst. Mongon.
Då ska vi inte ens prata om AFA. Argh. De förtjänar förmodligen ett helt eget inlägg - men innan jag skriver det ska jag nog ta på mig en rånarluva, gå med i något demonstrationståg, sparka sönder några skyltfönster och avsluta med att kasta gatstenar på polisen.
Men först ska jag hem till Rickard Olsson och vaxa bikinilinjen. Fnizz!